Förädlingsmål

Vi arbetar på flera förädlingsmål för att uppnå ökad avkastning inom jordbruket.

Med ett ständigt växande behov av råvaror från växtriket behöver vi kontinuerligt nya innovationer. Största delen av all nuvarande ökning i produktionen är trots allt ett resultat av tekniska innovationer. Istället för att utöka arealen, som brukade öka odlingen, strävar man idag efter att minimera skördeförluster och maximera skördeavkastningen.

Vi strävar efter att kunna leverera produkter som passar till de olika odlingssystemen inom jordbruket: traditionellt jordbruk, jordbruk som använder genetiskt modifierade grödor och ekologiskt jordbruk.

Avkastning

Avkastning är en komplex egenskap, men den är vanligen det viktigaste förädlingsmålet för alla slags grödor. Den önskade avkastningsökningen men också avkastningsstabilitet är nära sammankopplad med många andra förädlingsmål, såsom olika toleranser eller näringsämneseffektivitet. En önskad avkastningnivå kan därför uppnås på olika sätt.

Kvalitet

Kvaliteten för en sort bestäms i första hand av kvaliteten på dess skördeprodukter. Ur förädlingssynpunkt är även detta en mycket komplex egenskap som påverkas av många faktorer. Sammansättningen av de olika innehållsämnena, deras inverkan på hälsa och smak, men också deras beredningsegenskaper, spelar alla en viktig roll.

Motståndskraft

Växter utsätts för olika miljöpåverkan som kan ha en betydande effekt på avkastningens stabilitet. Stark motståndskraft mot skadeinsekter och växtsjukdomar, men också en ökad tolerans mot miljöfaktorer såsom torka och kyla, är viktiga mål för växtförädlare.

Klimatförändringen ställer oss också hela tiden inför nya utmaningar som vi måste övervinna. Extremt väder, såsom torka eller häftiga regn, förväntas öka i framtiden. Detta ökar risken för att långvarig hetta, kyla eller vått väder kan leda till missväxt. Förändringar i klimatet kan också leda till en ökad förekomst av skadegörare som tidigare ansågs obetydliga. Mot denna bakgrund arbetar växtförädlare ständigt med att ta fram nya, anpassade sorter som kan säkerställa en stabil avkastning från jordbruket även i framtiden.

Näringsämneseffektivitet

Växternas intag av näringsämnen påverkar deras tillväxt och därmed avkastningen. Sorter med god näringsämneseffektivitet har förmågan att ge en enastående avkastning inom ett brett spektrum av näringstillgång, dvs de levererar oavsett brist eller överskott av näring.

Växter med förbättrad kväve-effektivitet kan till exempel bättre absorbera kvävet som finns i jorden och omvandla det till biomassa. Därför kan växtförädling i väsentlig grad bidra till ett hållbart jordbruk då näringsämneseffektiva sorter kan bidra till minskad användning av handels- och naturgödsel på åkrar.

Odlingsegenskaper

Ett annat växtförädlingsmål är att anpassa växter så att själva odlingen förbättras. Detta handlar i huvudsak om egenskaper som stråstyrka, höjd, vinterhärdighet, mognadstid och en jämn avmognad.

Energi

Energiinnehållet bestäms av sammansättningen av ingredienser. Förutom en hög total biomassaavkastning inriktar sig förädlarna i första hand på en ökning av innehållet av olja, socker och stärkelse i olika sorter av energigrödor.

Anställda på KWS

Förädlingsmål är långsiktiga och inriktade på globala utmaningarna, såsom klimatförändringen och jordbrukets krav, såsom hög avkastning.

Jürgen Schweden, Global chef för forskning och tjänster

Dessutom fokuserar vi på specifika förädlingsmål för varje gröda och deras respektive användning.

Avkastning är alltid prioriterad, men det finns skillnader. Då det gäller majs ser vi huvudsakligen på växtens totala avkastning. För sockerbetor är däremot den specifika sockeravkastning avgörande. Därtill kommer specifika egenskaper hos grödorna, såsom vetets bakningskvalitet, kornets vinterhärdighet eller sockerbetornas motståndskraft mot herbicider. Och vi ska inte glömma att alla grödor har sina egna specifika skadeinsekter och sjukdomar.

Majs

Ökning av avkastningen
När det gäller odling av majs till ensilage spelar den totala växtavkastningen en viktig roll. när det däremot gäller tröskmajs är kärnavkastningen det viktigaste förädlingsmålet. På europeiska kontinenten beaktar förädlare av majs dessutom en jämn avmognad och eftersträvar därför att kornet ska avge så mycket vatten som möjligt före skörd. Förutom skördenivå blir grödans avkastningsstabilitet en allt viktigare aspekt på grund av ökade klimatförändringar. Stråstyrka och torktålighet spelar en viktig roll i detta sammanhang.

Ökad härdighet mot abiotisk stress
Förbättrad torktålighet är ett viktigt förädlingsmål och är särskilt viktigt i Sydöst- och Östeuropa.

Bättre näringsämneseffektivitet
Speciellt i Västeuropa är förbättrandet av kväve-effektiviteten ett viktigt förädlingsmål. Detta betyder att även om konstgödslingen begränsas bör den inte inverka på grödornas avkastning, och de bör bibehålla en hög produktivitetsnivå.

Bättre sjukdomshärdighet
För att förbättra sjukdomshärdigheten riktar förädlare huvudsakligen in sig på svampsjukdomar. Fusarium, majsbladfläcksjuka och majssot är viktiga exempel. Förekomsten av dessa svampsjukdomar varierar mellan olika regioner.

Kvalitet
Smältbarheten spelar också en viktig roll som en kvalitetsegenskap för ensilagemajs.

Sockerbetor

Ökad avkastning
För sockerbetor är sockeravkastning avgörande. Denna är beroende av både sockerhalten och rotskörden, där de båda egenskaperna är negativt korrelerade.

Bättre motståndskraft mot skadeinsekter och sjukdomar
Många växtsjukdomar kan inverka på sockeravkastningen och -kvaliteten. Till dem hör olika virussjukdomar orsakade av t.ex Rhizomania, virusgulsot och Curly Top Virus. Under paraplytermen svampsjukdomar skiljer förädlare mellan bladpatogener, såsom Cercospora, mjöldagg, betrost och Ramularia, och rotpatogener dit Rhizoctonia och Aphanomyces som orsakar rotbrand hör. Förutom växtsjukdomar fokuserar förädlare också på nematoder och olika slags insekter.

Stocklöpningstolerans
Stocklöpningstoleranta sorter reagerar mindre på vernaliseringsstimuli som låga temperaturer och dagslängd. Ju bättre en sort står emot vernaliseringen, ju mindre risk är det att den sätter fröstockar under sitt första år i fält. Bildandet av fröstockar kan minska betans sockerhalt och rotskörd då energin istället används för att ge näring åt blommor och fröbildning.

Saftkvalitet
Saftkvaliteten påverkar sockerutvinnbarheten när betan kokas i sockerraffinaderiet. Målet är här att minska andelen melassbildande ämnen, såsom kalium, natrium och aminokväve. Melass binder en del av sockret vilket minskar avkastningen när sockret extraheras från saften.

Tolerans mot herbicider
Utvecklingen av herbicidtoleranta sockerbetssorter är viktig för ogräskontroll, både i traditionell och genmodifierad (GMO) odling.

Ökad härdighet mot abiotisk stress
Härdighet mot torka, hetta och förhöjda salthalter är viktiga förädlingsmål.

Vete

Ökning av avkastningen
Det huvudsakliga målet är hög, stabil avkastning. Detta åstadkoms med en god balans mellan avkastningsstabiliserande egenskaper, såsom stråstyrka, stresshärdighet och växthälsa.

Ökad härdighet mot abiotisk stress
Vinterhärdighet och motståndskraft mot torka och hetta är viktiga förädlingsmål. Höstvete sås på hösten och övervintrar i jorden. För sorter som inte är anpassade till frosttemperaturer finns en hög risk för utvintring. Växtens förmåga att överleva låga temperaturer bestämmer om veteplantan kan fortsätta växa på våren.

Bakningskvalitet
Bakningskvaliteten bestäms av proteininnehållet, proteinkvaliteten, mjölavkastningen, vattenabsorptionen och speciellt brödvolymen.

Bättre motståndskraft mot skadeinsekter och sjukdomar
Det finns olika svampsjukdomar som påverkar vetets avkastning eller kvalitet. I detta avseende koncentrerar förädlarna sig huvudsakligen på resistens mot svampar som angriper stråbasen, bladen och axet, såsom stråknäckare, gulrost, brunrost, svartpricksjuka och axfusarios.

Råg

Ökning av avkastningen
Ett viktigt mål är hög, stabil avkastning. Vid odling av råg spelar kornavkastning och biomassavkastning en viktig roll. För att öka avkastningsstabiliteten koncentrerar sig förädlare på agronomiska egenskaper, såsom stråstyrka, beståndstäthet och 1 000-kornvikten. Men även tolerans mot växtsjukdomar och motståndskraft mot abiotiska stressfaktorer har ett stort inflytande.

Agronomiska egenskaper
Viktiga agronomiska egenskaper i rågförädling är god stråstyrka, en stor kornstorlek (1 000-kornvikt), en stabil beståndstäthet och axbildning och kornmognad i rätt tid.

Bättre sjukdomsresistens
Det finns olika skadliga svampar som har en betydande inverkan på rågens bladsundhet. Speciellt brunrost är en av de huvudsakliga bladsjukdomarna, men också svartrost blir allt viktigare. Utöver dessa har även Axfusarios en betydande inverkan på rågens avkastningsstabilitet och förekommer huvudsakligen i Nordamerika. Bland virussjukdomarna blir SCMV-virus (sockerrörsmosaikvirus) och WSSMV-virus (wheat spindle streak mosaic virus) allt viktigare.

Mjöldryga (claviceps purpurea) är fortfarande en av de viktigaste patogenerna inom rågförädling. Skadan som mjöldryga orsakar är inte så mycket avkastningminskning utan istället förekomsten av de giftiga alkaloiderna i kornen. Hög förekomst av mjöldryga begränsar möjligheten att sälja rågen för både human konsumtion och djurfoder. Då råg är en korsbefruktande växt förlitar den sig på flygande pollen. Opollinerade öppna blommor kan infekteras av mjöldryga om det inte finns tillräckligt med pollen i luften. Detta bör undvikas genom riktad förbättring av pollenförekomsten. PollenPlus-hybridråg har en genetiskt högre pollenkapacitet. Tack vare högre förekomst av pollen snabbas befruktningen på, agnen sluter sig snabbt och mjöldrygans sporer hinner inte infektera blomman.

Kvalitetsegenskaper
Viktiga kvalitetsegenskaper för råg är resistens mot axgroning och råproteininnehåll. Den så kallade axgroningen sker när skalet på groddplantan brister itu. Axgroning kan till exempel leda till kraftig försämring av bakningsegenskaperna.

Härdighet mot abiotiska stressfaktorer
Råg karakteriseras av en överlägsen torktålighet jämfört med andra sädesslag. Trots detta selekterar förädlare kontinuerligt för fortsatt förbättrad tolerans mot torkstress. Förutom torktålighet prioriteras utvecklingen av vinterhärdiga hybrider för kallare regioner i Östeuropa och Nordamerika. Hybridutveckling för de centraleuropeiska marknader drar också nytta av dessa förädlingsprogram.

Höstkorn

Avkastning
Målet är hög, stabil avkastning. Detta åstadkoms med en god balans mellan avkastningsstabiliserande egenskaper, såsom stråstyrka och sundhet.

Bättre sjukdomsresistens
Olika typer av svampar påverkar kornets avkastning och kvalitet.
Hit hör svampsjukdomar såsom mjöldagg, bladfläcksjuka, kornrost, sköldfläcksjuka och Ramularia. Förbättrad motståndskraft mot virus, såsom böngulamosaikvirus BYMV (jordburet) och rödsotvirus BYDV (som överförs av löss), är åtminstone lika viktig. Utsädesbehandling med neonikotinider, ett insektbekämpningsmedel, är för närvarande inte tillåten för stråsäd. Detta gör att förädlaren fokuserar ytterligare på högavkastande sorter som också är BYDV-resistenta.

Kvalitet
En hög hektolitervikt och bra kornstorlek spelar en viktig roll i handeln med foderkorn och har därför också ett högt selektionsvärde.

Maltkvaliteten består av olika individuella egenskaper, såsom extrakthalt, enzymaktiviteter, proteinhalt, mjukhet och viskositet. Alla dessa egenskaper är viktiga för mältnings- och bryggningsprocesser. Maltkornsorter bör också innehålla mycket stärkelse men lägre proteinhalt.

Bättre härdighet mot abiotisk stress, såsom vinterhärdighet
Höstkorn sås på hösten och övervintrar i jorden. För sorter som inte är anpassade till frosttemperaturer finns det en risk för att de utvintrar. Eftersom bra urval baserat på detta komplicerade drag under naturliga förhållanden endast är möjligt vissa år utför man också konstgjorda köldtester.

Raps

Avkastning
Målet är att öka både kärn- och oljeavkastningen och samtidigt förbättra oljehalten, eftersom ökad oljehalt ger ett högre värdet.

Kvalitet
Förutom ökad oljehalt är målet också att öka proteinhalten i rapsmjölet och samtidigt ha en låg glukosinolathalt. Oljekvaliteten är endast den dubbellåga standardkvaliteten, utan erukasyra och en normal nivå av fleromättade fettsyror.

Motståndskraft mot skadegörare
Målet är särskilt en ökad resistens mot svampsjukdomen Phoma. Förbättrad motståndskraft mot Verticillium och bomullsmögel är andra mellan- till långsiktiga mål, samt resistens mot klumprotsjuka.

Ökad härdighet mot abiotisk stress
I detta avseende är framförallt förbättrad vinterhärdighet en prioritet. Särskilt viktig är att tillväxtpunkten håller sig så nära marken som möjligt på hösten.

Bättre agronomiska egenskaper
Förutom bra stjälkstyrka är frömognad parallellt med stjälkmognad ett förädlingsmål. Man selekterar för både tidiga och sena rapssorter för att göra skördefönstret mera flexibelt. För övervintringen väljs både snabbväxande sorter, som är lämpliga för sen sådd och sorter med långsam utveckling för tidig sådd, ut.